Vi började jobba med boken inför det först planerade jubileet som skulle hållas 2021. Så drygt hälften av boken är redan klar och resten skrivs färdig under hösten. Vi behöver sponsorer för detta projekt som är det största hittills i förlaget Design Sundsvalls historia. Intresset verkar stort, och det är ju inte så konstigt. Firandet kommer att pågå hela året med en mängd intressanta event, och boken kommer att var aktuell för generationer framöver. För bokens lansering samarbetar vi med organisationen för jubileet.
Företag som vill ha mer information om sponsorskap kan mejla till undertecknad.
Svenåke Boström, förlagschef
svenake.bostrom@gmail.com
Sundsvall Utsikternas stad – En exposé i text och bild
Författare:
Svenåke Boström, Nils Johan Tjärnlund, Peter Arnström, Björn Brånfelt, Anders Öhrn, Göran Ledell, Roland Engström, Hasse Boström och Maria Blomster.
Antal sidor: 228 (preliminärt sidantal, det kan bli fler sidor).
Titeln ska inte innehålla ”Sundsvall 400 år” för att boken ska vara aktuell över en längre tid. Däremot finns hänvisningen till jubileet i förordet.
Boken illustreras av en mängd historiska bilder. Många aldrig tidigare publicerade i bokform.
De flesta bilder från de senaste decennierna är tagna av en av Sundsvalls bästa fotografer, Anders Thorsell, som specialiserat sig på att dokumentera miljöer och händelser i Sundsvall med omnejd. I övrigt finns bilder från de båda lokaltidningarna Sundsvalls Tidning och Dagbladet.
Innehåll
Hövdingen i Högom och livet under järnåldern (Maria Blomster)
De ståtliga höggravarna i Granlo vittnar om att det som senare skulle bli Sundsvall var ett mellannorrländskt maktcentrum. Då var Selånger ett centrum för småkungar under århundradena efter Kristi födelse. Tack vare arkeologiska utgrävningar har vi fått en god inblick i det forntida Sundsvall. Följ med på en tidsresa till järnåldern där du i en dramatiserad berättelse får möta några av Sundsvalls första bosättare och den förnäme kung som fått namnet ”Högomsmannen”.
Från fiskeläge till handelsmetropol (Svenåke Boström)
Ett kapitel om 1600-talets och 1700-talets Sundsvall. Tillkomsten av Sundsvall, motiv för stadsgrundandet, lokaliseringen vid Åkroken, ny stadsplan och flytten österut, rysshärjningarna 1721, de viktigaste näringarna med fiske ute i kustbandet, tillkomsten av järnbruken och en begynnande handelskapitalism. Framväxten av träindustrin och senare annan tung industri samt utvecklingen mot tjänstesektor och utbildning.
Den okände nyckelspelare (Göran Ledell)
Ingen känner IT-staden Sundsvall så väl som Göran Ledell. Dessutom är han mannen bakom den nationella IT-konferensen Sundsvall 42. Ett evenemang som verkligen satte Sundsvall på kartan när det gäller IT-utveckling. Här tar han oss med på en vandring bland ledande verksamheter där datoriseringen haft stor betydelse och företag och statliga verk som drivit IT-utvecklingen framåt.
Kulturens och nöjenas virvlar (Björn Brånfelt)
Om äldre tiders kultur och nöjen vet vi inte så mycket. Men från och med pressens tillkomst kan man följa hur musik- och teaterlivet utvecklades i Sundsvall. Teater spelades på olika platser, bland annat på Casino i hamnen och på Rullan. Senare kom varietéerna, revyerna och stadsfesterna.
En småstad med toppidrott (Peter Arnström)
Med utgångspunkt från när GIF Sundsvall öppnade Norrlandsfönstret berättar Peter Arnström om de viktigaste sporthändelserna i Sundsvalls historia.
Medaljer av rätt valör (Roland Engström)
Vilka lokala idrottsprofiler har satt avtryck på den internationella arenan och kommit hem med medaljer av högsta valör. Rolle Engström presenterar sitt urval av de viktigaste prestationerna.
Livet på malmarna (Nils Johan Tjärnlund)
Runt stadskärnan fanns flera stadsdelar med sin särprägel. ”Väst på stan” låg bryggerier och andra småindustrier. ”Norrstranna” var en stadsdel med många hantverkare och småföretagare. På Stenhammaren och vretarna däromkring bodde arbetare. Det varnades för lönnkrogar och bordeller nattetid. Dessutom fanns Stadsbacken med många av societetens pampiga villor samt nöjesetablissemanget Tivoli.
Bränderna som skapade en unik stadskärna (Svenåke Boström)
Stadsbranden 1803 var en omfattande katastrof som också utplånade stora delar av 1700-talets Sundsvall. Effekten var att staden därefter blev väl försäkrad, något som gjorde att ett nytt Sundsvall kunde resa sig ur askan efter nästa storbrand, 1888. Därav fick Sundsvall en unik stadskärna med en mångfasetterad arkitektur.
Den nya staden (Svenåke Boström)
Efter branden 1888 tar ett nytt Sundsvall form. Redan före branden fanns tecken på att staden hade börjat ömsa skinn med tillkomsten av ståtliga stenhus, men nu byggdes hela centrum upp i sten med palatslika hus. Inom loppet av några få år fanns den nya Stenstaden som blev Sveriges modernaste stadskärna. Vi tittar också på vad som hände under 1900 och 2000-talen.
Folkrörelserna och deras arv (Hasse Boström/Svenåke Boström)
De många frikyrkorna, körsången, elitlagen i idrott – de har sitt ursprung i folkrörelserna som satte en stark identitet på Sundsvall med början på 1800-talet. Väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, idrottsrörelsen och övriga föreningslivet hade alla en viktig del i formandet av staden. Sundsvalls-strejken 1879 hade dessutom stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden.
Stor-Sundsvall tar form (Svenåke Boström)
Tidigt började man uppfatta att Sundsvall sprängde den historiska stadens gränser. Strax utanför låg stadsliknande samhällen i Skönsberg och Skönsmon och som ett pärlband sträckte sig små tätorter utmed hela industridistriktet både mot norr och söder. Sundsvalls spårväg gick som längst till Skönvik i norr och till Kubikenborg i söder, vilket ramade in en stor del av industridistriktet.
Sundsvall i ord och bild (Nils Johan Tjärnlund)
Vad har utomstående betraktare och besökare sagt och skrivit om Sundsvall? Vilka är de författare som har levt och verkat i Sundsvall och hur har de skildrat staden? Och hur har konstnärerna och fotograferna fångat Sundsvall?
Mediemetropolen (Svenåke Boström)
Sundsvall har en speciell ställning i mediesverige. Allt från en av de äldsta dagstidningarna som ännu ges ut, till en journalistutbildning som fostrat många av dagens verksamma journalister. I slutet av 1800-talet var Sundsvall en av de press-tätaste städerna i landet, tidningar som var snabba med att testa ny teknik.
På 1920-talet fick Sundsvall en av de första radiostationerna och på 1950-talet en av de första tv-stationerna, sedan kom kabel-tv och nyheterna på nätet.
Människorna i staden (Anders Öhrn/Svenåke Boström)
Stadens historia kan inte skrivas utan människorna, de Sundsvallsbor som i olika tider har format utvecklingen och skapat stadens liv på gator och torg. Här finns det tunga näringslivets profiler, politiker och kulturpersonligheter, men också källarmästare, torgmadammer, arbetare och några av stadens original.
Svenåke Boström
2024.01.12
